Imorgon är det nyårsafton! Det ska bli så roligt. 9 roliga människor ska samlas och skåla och skråla.

jag skulle vakna mitt i natten
och gå upp och ta en långpromenad
jag skulle låta blicken möta andra ögon
i en främmande stad
jag skulle inte ha så bråttom
med att träffa nån ny
jag har rätt mycket med mig själv
precis som du
jag skulle andas i det tomrum som blev över
om du lämnade mig nu

jag skulle sitta på ett tåg mot Paris
och låta Stockholm va
jag skulle få den tiden över för mig själv
som jag sagt att jag vill ha
jag skulle unna mig att drömma
hundra mil genom Europa
om en främling
lika tillitsfull som du
jag skulle pröva mina läppar mot nån annan
om du lämnade mig nu

jag skulle kunna leva utan den där blicken
som får mig ur balans
jag skulle sakna den där stunden som vi har
när vi till slut har blivit sams
jag kanske skulle söka upp
kontakter som jag tappat
som jag varit med
förut nånstans
jag antar det finns nån du skulle ringa
om jag inte fanns

jag kanske skulle leta upp nån yngre
som en fjäder i hatten
det skulle bli för tomt om ingen fanns där
som värmde mig i natten
men jag skulle aldrig ha tålamod nog
att bli förstådd
ingen känner mig
så väl som du
jag skulle fastna i min ensamhet igen
om du lämnade mig nu

Nu är alla julklappar inhandlade. Nu ska de bara slås in och sedan kan jag och min underbara make fira vår första jul tillsammans <3

18/12 2010

Snön ligger som ett värmande täcke över Karlstad, det lyser adventsljusstakar i alla fönster, ute på gatorna är det julstress, i affärerna är det kilometerlånga köer, julmusik spelas, jag äter clementiner för att känna lukten av jul, stoppar nejlikor i apelsiner, kokar knäck, bakar lussebullar,dricker glögg, ser på julkalendern och lyssnar på ännu mera julmusik.
Men var sjutton tog stämningen vägen? Den där spännande pirriga känslan man hade i kroppen från och med 1a advent...försvinner den när man blivit vuxen? Kanske får man tillbaka den när man själv får barn. Känslan, liksom.


Igår satte jag mig inne i biblioteket på stan för att vänta på Erik. Kollade runt på alla människor som rörde sig där inne, men min blick fastnade mest på en gammal tandlös farbror. Han såg ut att vara direkt tagen ur Karl-Bertil Jonssons jul. Han vandrade långsamt, stapplande fram genom gången och satte sig i stolen bredvid mig. Han började sätta på sig sina halkskydd på skorna. Sen började vi prata med varandra. Han pratade och pratade. Tyvärr kom han dit lite för sent för jag var tvungen att gå. Men faktum är att jag gärna suttit kvar och pratat med honom en bra stund. Vi hälsade varandra God Jul och skiljdes sedan åt. Jag hade en härlig men samtidigt sorglig känsla i magen när jag gick ut från biblioteket. Härlig för att få träffa och prata en stund med en farbror som säkert behövde någon att prata med. Sorglig, för att jag visste att det var enda gången jag fick chansen att prata med honom.

söndag 21/11

Orden försvann på nåt vis här och har inte riktigt hittat tillbaka. Kanske att de aldrig mer gör det. Vem vet? Men just nu känns det som att det bästa vore att inte försöka få till nåt och verkligen inte öppna sig och skriva. Jag är bäst som jag är när jag helt enkelt håller käften stängd. Så jag kanske lägger ut nån fin låttext ibland Men mer behöver ni inte veta ju.

tidigt tidigt tidigt.

Vaknade klockan ett inatt och har inte kunnat sova sen dess. Men jag mår bättre, det gör jag. Dock börjar tröttheten komma ifatt mig nu. Är hes och har ont i halsen. Har inte ätit ordentligt på tre dagar heller. Men, det är verkligen inte synd om mig!

Jag lever i alla fall...

Naaaaw! Så fint!

Mina finfinfinfina burkar! Kaffe i den ena och te i den andre!

Fast nä. Jag åker inte till Bergvik.

Varför utmana ödet...

Söndag 07:35 Grattis pappa!

Grattis underbara, fantastiska och bästa pappa! Jag älskar dig!

Tänk att min minisemester redan är över. Känns som att jag inte riktigt hann det jag skulle.
Vad var det jag skulle?
Nåja, det var skönt i alla fall.


Ska fixa lite här hemma nu på förmiddagen för sen ska vi iväg och fira Eriks pappa som inte fyller år idag. Han fyller på tisdag tror jag...så vi passar väl på att fira honom när de väl är i närheten.
Kanske, kanske kanske att jag tar bilen och drar till Bergvik innan. Skulle verkligen vilja ha nya gardiner här hemma. Men hittar ju inte riktigt det jag söker..
Kanske att jag åker.
Ibland undrar jag om jag inte kan ta det lugnt...Så fort jag har en ledig stund så måste jag hitta på något... Är det min undangömda ADHD som gör sig påmind kanske...
Ptjaa.. Jag trivs ju med att fara omkring så.

Idag tar en liten en sig vatten över huvudet.

Idag är det dop. Och jag kommer se ut som jag kommer direkt ur filminspelning från Madicken eller någon annan Astrid Lindgren-film. Hurra, vad jag älskar min klänning! Hittade den igår, fast jag har kikat på den förr och velat ha den redan då. Men igår slog jag till.


Erik och jag ska åka ner till stan en sväng här på förmiddagen och fixa lite grejer. Sen blir det dop, som sagt.

Nu bara måste jag kladda ner lite känslor och tankar här. Hinner tänka så himla mycket när jag går här hemma och donar och lyssnar på musik. Återgår till Thosten Flinck en aning... Berg frågade hur han slutade missbruka morfin, jo han stängde in sig själv i 13 dygn och avgiftade sig själv. Sen började han missbruka annat och Berg frågade igen hur han kom ur det, han svarade att han gjorde samma som första gången. Sen frågade hon honom varför han ville ta sig ur det och Thorsten svarar " ja, jag ville leva".
Som sagt, han berör mig.
Människor som är medvetna om sig själva och sina egna fel och brister tycker jag om. Nej, jag älskar dem. Någon som kan stå där helt blottad framför mig och säga att
det här är jag, det här är det du får om du väljer att tycka om mig. Jag har inte alltid gjort rätt i mitt liv, men jag är medveten om det och jag jobbar för att vara en bättre människa här och nu, liksom.
Sådana människor är underbara och återigen mänskliga.

med risk att bloggen blir lite twittrig...

Men jag måste bara säga att jag gillar Thorsten Flinck! Kollar på Berg flyttar in och han berör mig på nåt vis. Han är mänsklig, konstig, men mänsklig. Helt klart. Står för den han är och har snus över hela tänderna och flottigt hår. Men det gör inget. Han är liksom ja... mänsklig.

Uppläxning till mig själv.

Barnsliga och otroligt knäppa Maria!
Att äta pepparkakor klockan 08.20 på morgonen är då inte okej. Inte alls!

Yepp.

Idag blir det en tur till stan på förmiddagen. Med buss...Måste verkligen hitta några julklappar. Sen ska jag träna i eftermiddag. Fredagsträningen och jag ska ta ut mig helt och hållet.
Har blåmärken på höftbenen idag efter hopprepsdragkampen igår på boxen. Men sen är jag ju en klen en också.

Först lite kaffe och lite softish musik...

Häxa.

Spinningen igår gick bra. Men fan vad jag stör mig på vissa människor. Gjorde det igår i alla fall...
Igår var det en som trodde att hon var tränare. Men herregud, det finns en tränare och hon sitter längst där framme och ropar hejaheja. Det är helt ok att hon pushar på och ropar "kom igen" Helt lugnt. Men så börjar den där andra damen skrika rätt som det är och liksom stör mitt fokus mer än att peppa. Hon gav sig inte heller. Kände hur min puls ökade och mina ögon svartnade. Ville skrika "Men snälla håll käften och cykla, din lilla lilla äckliga..." men det gjorde jag inte. Jag lät mina aggressioner gå ut över pedalerna på cykeln istället. Bra gjort.
Sen skulle vi köra core-delen och jag började göra lite magövningar. Efter cykelkraschen så har jag haft lite ont i sidan, precis som en liten liten sträckning. Men har inte tyckt att det varit så smärtsamt så jag tränade ju på... Gjorde några magövningar och kände att det gjorde mer och mer ont och tillslut så liksom högg det till ordentligt och jag fick avbryta mina övningar. Och nu sitter jag här och kan inte skratta utan att det gör bajsont.
Men ska köra box ikväll ändå, tänkte jag. Kör tills jag stupar om inte annat.

yeey

Tänk att det är snö. Mysigt.

Åkte till stan idag för att köpa julklappar. Det gick väl sådär kan jag säga. Hittade en klänning, men inte till någon annan än mig själv. Och det var det enda. Sen sjönk blodsockret och jag gick och gav varenda människa jag mötte min arga, kända "lågt-blodsocker-blick" och bestämde mig snabbt för att skita i allt och åka hem och gömma mig. Vilket jag gjorde.

Skar mig i lillfingret men tänker då inte berätta på vad...alldeles för komplicerat.


Ska snart åka och hämta Erik på jobbet och sen direkt till träningen. Spinning/Core idag. Skönt att köra slut på sig lite, sen skulle vi tydligen köpa thaimat idag. Det är inte helt fel. Ska försöka få mannen till att vilja se en skräckis...

orkar inte riktigt skriva en massa nu på kvällskvisten mer än att jag njuter av att ha semester i fem dagar framöver. Är trött och ska göra mig en kopp te och slänga mig på min vanliga plats i sängen, framför teven och bara slappa. Men först ska jag hänga tvätt.

" Hon kan döda dig snabbt, med en blick, med ett skratt.
Hon kan tömma ditt hopp, måla himmelen svart.
Fast det är mitt på dan och sen gömmer hon sig,
som i leken med barn,
men hon är ändå kvinnan för dig.

...

Hon lovar dig mer än hon nånsin kan ge,
hon skär dig försiktigt, du ser hur hon småler
hon tar fram det högsta och lägsta i dig
du sa, jag vet allt det där.
Men hon är ändå kvinnan för dig
...

Hon smeker din hud, med naglarna på
hon säger stanna i natt och sen ber hon dig gå
hon kan inte dömas, om du frågar mig
du får skylla dig själv, du får ro det i land
för hon är ändå kvinnan för dig"


Helen Sjöholm <3 "Kvinnan för dig"

kom änglar kom älvor...

Tände ljus i lördags. Ett perfekt ställe hittade jag. Ingen minneslund, utan mitt vid havet på berget på en sten. På en minneslund så kan det vara svårt att urskilja vilket ljus som är ditt, men den här gången fanns det bara ett ljus, och det var bara för dig. Det syntes lång väg. Havet tyckte du om. Inte att bada i det, men doften och kluckandet av vågorna. Det minns jag allt.
Blev ännu mer vemodig denna gången än jag blivit på länge. Det berörde mig mer på nåt vis. Ett ensamt ljus vid havet som lyste för att du ska veta att jag tänker på dig. Om du nu kan veta. Jag tror ju tyvärr inte det hur mycket jag än vill tro det. Det kanske var det också som gjorde det så ännu mera ledsamt i lördags. Att jag riktigt blev medveten om min tro eller snarare "icketro". Jag tänder ljuset och tänker på dig, men det spelar liksom ingen roll för du ser inte, känner inte och vet inte om det. Även om ljuset stod i det mörkaste mörker och lyste upp så såg du det inte ändå. Tror jag inte i alla fall. Och nu skriver jag till dig också...precis som du skulle kunna läsa det.
Det som värker mest är fortfarande det att jag inte minns hur du kändes. Saknaden har liksom blivit något annat som är svårt att ta på. Jag vet inte vad jag saknar längre. Men nåt stort är det, och det är nåt som känns. Det är nåt som fanns här men som inte funnits här på 11 år nu.
11 år.
Förlåt att jag har glömt. Vad det nu är jag har glömt.
Men jag lovar att jag gör allt för att minnas, för att fortsätta minnas. Kanske är det kroppens sätt att laga det som gått sönder. Jag ska inte minnas allt för då skulle jag aldrig kunnat gått vidare. Men ibland vill jag gå tillbaka ända dit. Till och med gå tillbaka till sjukhusperioden, se dig, känna dig, känna din lukt...Känna din moderlighet. DIN moderlighet, liksom.
Det är ju dels den jag har glömt.

Men som sagt...nu skriver jag till dig återigen även fast jag tror mig veta att du inte läser, känner eller nånting just nu. Eller aldrig.

Jag tände ett ljus vid havet, antagligen för min egen skull, men inom mig med en gnutta hopp om att du nånstans ,nån gång, på nåt sätt får reda på det och känner mig inom dig. Vare sig du är en blomma, eller luften jag andas in...eller nånting annat som jag inte riktigt tror på...

Måndag och snart är jag ledig igen :)

Har haft det trevligt på kusten hos svärföräldrarna. Har mest vilat, faktiskt
Så nu är det måndag och imorgon är det tisdag och sedan har jag semester. Det känns mycket bra. Ska få en hel del julklappar inköpta och klara så att jag slipper stressa ihjäl mig i december.

Men åh! Skulle boka in mig på träningspass både för idag och imorgon, men det är bara reservplatser kvar. helst så skulle jag vilja köra spinning idag men den börjar inte förens 18.30 och då har ju kören redan börjat... Känns lite onödigt att komma klockan åtta och vara med i en timme...
Men på onsdag ska jag allt köra spinning. Ska boka idag så jag verkligen får en plats.

Slutar två idag så jag går nog ut och går en rask promenad efter jobbet.

Återgår till sopporna till lunch också.

"Fly me up
To where you are
Beyond the distant star
I wish upon tonight
To see you smile
If only for awhile
To know you’re there
A breath away’s not far
To where you are

I know you’re there
A breath away’s not far
To where you are"


I helgen kommer jag gå till en ny minneslund igen då jag varken kan gå till den i Örebro eller den här i Karlstad. Jag hoppas att du känner att det betyder lika mycket ändå. Jag menar, ett ljus är vackert vart det än tänds och minnen är vackra vart de än tänks. Tårarna är lika mycket värda där som här och saknaden är lika stor varsomhelst jag än må vara...

Jag har flygit.

Ibland har man tur. Igår hade jag riktigt tur. Tar det från början....
Hade sovmorgon, var överlycklig för att kunna sitta och ta det lugnt ända fram till klockan nio. Men var lite halvdeppig redan från början dels pga vädret och dels av andra tankar som jag egentligen inte vet. Sa inte hej då till Erik för att jag var på konstigt humör och fick direkt efteråt dåligt samvete och hela fadderittan. Gjorde mig i ordning, lyssnade på lite musik, drog på mig regnkläderna som är fyrtioelva storlekar för stora, stoppade väskan i en påse så att den inte skulle bli blöt och gick ut till cykeln. När jag hade låst upp cykeln kom jag på att jag säkert inte drog ur sladden till perkulatorn.. Sprang upp igen. Klockan var lite för mycket redan nu. Sprang ner till cykeln (Eriks cykel förövrigt och den är inte lätt att cykla på) och börjar trampa iväg. Rättar till regnjackan så att ärmen går över handen för jag hatar att bli blöt om händerna och.. PANG!!!
Jag åker in i en järnbom/grind och flyger över den och landar raklång några meter framför den. Ont som bara den har jag och tar upp telefonen och ringer Erik. Där står jag i regnet och gråter. Chockad är jag och Erik försöker lugna mig. Jag går hem och kollar läget hur allt ser ut. Inget skrapsår och jag slog inte i huvudet. Men däremot värker benet otroligt mycket.
Haltade sedan iväg till jobbet i regnovädret och kände mig som världen ensammaste och mest ledsna människa.
Ringde vårdcentralen och fick en tid för att kolla benet. Det är muskeln som fått sig en rejäl smäll och jag kommer ha ont i några veckor. Får käka ipren och gå lagom mycket. Det kunde gått riktigt jäkla illa men jag hade oerhörd tur!!!
Idag är jag öm överallt ryggen, nacken, benen och armarna. Sover gärna på magen om nätterna men har inte kunnat ligga så att det tryckt på låret.
Jag får sova i helgen.

Men som sagt...jag hade verkligen tur.

Duktiga Maria!

Ja jädrar. Kan inte säga annat än att jag är stolt över min insats idag. Jobba fram till 18, hem och packa träningskläder samt börja fundera på om det inte är värt en varning på träningen bara man får lägga sig i soffan, ta nåt att äta och sedan bara få slumra in. Men nej. jag trotsade regn och olidlig trötthet och satte mig på cykeln och trampade iväg mot träningen. Men jäklar vad lockad jag var att vända om igen när jag kände det kalla regnet, lukten av blöta löv och mörkret. Men det gjorde jag inte! Jag tränade! svetten rann och jag är mycket nöjd med beslutet att trotsa alla negativa känslor. Köpte mig en grekisk sallad från Pressbyrån som jag nu har smaskat i mig.
Nu ligger jag i sängen. Nyduschad, nyäten och mycket slö. Skulle kunna somna. Har sovmorgon ända tills klockan 09.30 imorgon och jag ska njuta njuta njuta av min långa härliga morgon.

Imorgon kväll kommer Anna hit. <3

Igår hade jag en skitdag. Jag var stundom en riktig häxa och stundom världens gladaste ängel. Inte på jobbet, utan hemma. Ångrar mig såklart idag. Men ibland fokuserar jag alldeles för mycket på det som inte känns bra och gör problemen mycket mycket större än vad de egentligen är. Jag har inte läst klart Kay Pollaks "att välja glädje" förövrigt, kanske kan jag skylla på det... Eller så har jag helt enkelt inte tagit åt mig det. Fast som han skriver, det är en process som måste få ta tid. Jag kommer liksom in i ett hjul där det bara cirkulerar runt dåliga tankar och då är det fanimej inte helt enkelt att tänka på det braiga. Fast å andra sidan, hur hamnar jag i hjulet från början? En liten yttepyttetöntgrej som utlöser det hela och så snurrar jag runt däri. runt runt runt. Och det går alldeles för fort för att hinna slänga sig ur i farten.
När jag tänker på det idag så känns det som en riktigt bagatell.

Människan måste nog lära sig att fokusera på det den har och inte det den saknar. Fokusera på det som gör mig glad och inte så mycket på det som gör mig ledsen och bedrövad.

Nåja.

Idag är det en sån där lång och dryg dag på jobbet. Jobbar till 18 och så träning 19.15.
Ska bli skönt att träna. Kommer säkert vara jättetrött innan, men det är så himla skönt efteråt :)
Att komma hem och duscha och göra sig kvällsfärdig, invänta maken som är på kör och bara vara tacksam för livet...

Ja, jädrar vad flummigt...
men sant om man betänker det...

Har faktiskt tagit ut tre semesterdagar till nästa vecka. Ons, tors, fre. Då ska jag åka och handla julklappar och sånt. Kanske tar en tur till Örebro. Vi får se.

Måndag 1/11 kl. 06:23

Godmorgon.
Idag känner jag julstämning. Aningens tidigt kanske, men den liksom infann sig idag.
Kan bero på att jag har min julröda tröja som jag köpte igår och att vi idag ska sjunga julsånger i kören.
Julen är underbar.
Denna julen kommer dock vara rätt så jobbig då jag inte ska fira hemma med pappa och familjen.
Första julen som jag ska fira tillsammans med Eriks familj.
Nya traditioner att ta sig an.
Jag vet att det inte tittas på Karl-Bertil Jonssons jul, t.ex. Detta gör lite ont.
Jag vet att det även äts lutfisk på julaftonsdagen och julbord senare efter klappöppnandet.
Lutfisk...
Jag vet att min pappa och min familj inte kommer vara där och att jag inte kommer kunna krama dem God jul på morgonen.
Det är det värsta.

Kalle Anka ser dom tydligen på i alla fall. Det är bra det!

Kommer säkert bli en mysig jul.
Annorlunda, men mysig.


Just det... jag ska jobba idag...

segt segt segt...

tiden segar. Det är en hel timme kvar tills träningen börjar och jag börjar bli trött... Dåligt av mig.
Men det ska bli jätteskönt att svettas lite och bara gå in i mig själv och min träning. Det var alldeles för länge sedan nu.


Bilden har egentligen ingenting med bogginlägget att göra mer än att jag hittade den och började sakna lite. och så slog det mig att vi är himla snygga...

såhär då...

Den vackra klänningen!!!

Den jättesöta koftan med blommor!

Den jättesöta stickade tröjan med två knappar!


Nu drar jag och tränar.

så!

Suck. Alltid lika tråkigt, jobbigt och ledsamt att säga hej då till pappa. Men det har varit en jättemysig helg med honom här.
När han hade åkt så gjorde jag mig i ordning och åkte till Bergvik för att titta...
Hittade klänningen jag ska ha på Jubelsittningen den 20e november! Underbart. Den var jättefin :)
Problemet nu är bara att den är lite för stor på ett ställe. Ett ganska vanligt ställe. Så om jag hoppar för mycket så glider den liksom ner lite för mycket och då står jag där... Så antingen får jag göra en bröstförstoring inom 20 dagar eller helt enkelt sy in den. Sy in den kanske låter som ett enkelt alternativ, men ärligt...nål och tråd är icke mina bästa vänner.

Köpte en jättesöt stickad röd tröja med endast två knappar och en ännu sötare blommig kofta.
Ska iväg på spinning sedan som sagt och då ska jag ha mina nyinköpta lila träningsbyxor :)

men godmorgon.

Just det ja, man skulle ställa om klockan. Så, klockan är nu inte alls närmre åtta som jag trodde utan endast några minuter i sju. Så det kan gå. Det tar förövrigt inte bort min hunger och definitivt inte mitt kaffesug. Hade jag inte haft pappa här så hade jag kokat mitt kaffe redan nu och tagit mig frukost. Men jag vill äta mysfrukost med honom idag också. Vi ska sitta uppe och se klart på "Rapport till himlen" ju!

Idag ska jag träna spinning på eftermiddagen. Ska bli skönt nu när halsontet äntligen försvunnit :)

Om jag skrammlar lite med disken här så kanske någon vaknar.. ... ...

kl. 17:03

Igår kom pappa. Underbara, älskade gospappa. När jag slutat jobbet cyklade jag snabbt som blixten hemåt. Öppnade dörren och kramades länge med världens bästaste pappelapp. Sen tog vi på oss skor och jacka och begav oss ut i det ruskiga höstvädret ner mot centrum och thairestaurangen. Mötte upp Erik där och beställde mat. Åkte hemåt, såg på film och åt tills vi nästan sprack. Jag somnade i fåtöljen och pappa och Erik skrattade åt mig... :(

Idag åt vi mysfrukost med tändaljus . Jättelänge. Det var väldigt väldigt mysigt.
Bestämde oss för att ta en tur till Ikea, men först mellanlandade vi på Expert så att Erik skulle få se på sin tv i några minuter och på så sätt stilla sitt behov. Sen Ikea. :) Köpte massa bra saker. En stjärna att ha i fönstret och en julbock bland annat. Synd att man inte kan sätta upp stjärnan redan nu...
Vi käkade lunch där och åkte sedan hem.
Pappa och jag tog en promenad och nu ligger vi utsträckta i varsin ände av soffan och kollar på "Rapport till himlen" Nostalgi...

och ikväll blir det pizza... Inga kolhydrater i det vad jag vet...
Och såklart, en skräckis!!! :D

Bapelsin!

Mmm..apelsiner är något jag gillar. Verkligen. Både doften när man skalar och smaken när man äter. Smaken och doften ihop är en ljuvlig upplevelse. Skar upp apelsinen och gjorde precis så som jag säger till barnen på dagis att inte göra. Dvs. endast suga bort saften och inte äta köttet. Men ärligt, det är ju det som är godast. Barnen har så himla rätt egentligen. Men det får jag inte erkänna för dem. Man ska lära sig att äta köttet också. Det har jag gjort,många gånger... så jag får absolut tugga och suga bort den gottiga saften och lämna massa torrt apelsinkött i soptunnan. Det är jag värd efter så mycket apelsinkött jag ätit i mina dar...

Det är nära nu.

Åh, det är redan torsdagskväll. Imorgon är det fredag och då kommer pappa! Så himla mysigt ska det bli att få rå om honom en hel helg :) Vi börjar med att köpa thaimat imorgon då han kommer. Det är inte helt fel. Inte alls.

Dagen har varit bra. Tidig dock då jag öppnade. När jag skulle hem tyckte jag att det lät konstigt om cykeln...ja, såklart... punktering. :( suck. Erik har rätt när han säger att jag måste sluta cykla i glassplitter. Men jag menar, det är en liten liten böjelse jag har så vad ska man göra?

Ikväll blir det omelett. Det ska minsann bli gott.
Erik ska iväg ikväll så jag blir ensammen. Blir väl det gamla vanliga då... täcke, säng, kudde, teve, somna... :) Det är inte helt fel.

Vila...vad är det?

Slutade tre och skyndade mig hem för att kunna börja städa. Nu är jag färdig och det skiner här. Underbar känsla. Kan ha onsdagkvällsvila med gott samvete idag. En tvätt är igång och ven diskmaskinen är på. Ikväll blir det soppa. Erik skulle koka ihop nåt spännande.
Bara han inte skitar ner spisen... :)

På fredag kommer pappa hit och då ska det bli mys!

Vilket himla regnrusk det blev. Skillnad mot igår. Stor skillnad.


Nä, undrar jag om jag ska krypa ner i ett bad nu Det har jag liksom gjort mig förtjänt utav tycker jag.

Betalade räkningar nyss. Det är aldrig aldrig roligt.

Godmorgon.

Natten gick fort. Hann knappt somna innan det blev morgon nästan. Så nu sitter jag här vid köksbordet med mitt tända blockljus och min kaffekopp. Kaffet blev svagt idag. Tittar jag ut genom fönstret så ser jag än så länge bara mörker. Det är det jag inte gillar med vintern. Det mörka. Speciellt på morgonen. På kvällen är det väl helt ok.

Idag slutar jag 15. Skönt att komma hem i tid och fixa lite. När Erik kommer hem ska vi gå en lång promenad.

Skriver mer i eftermiddag gissar jag.

Kvällen igår var mycket trevlig. Jag tror aldrig jag har sett en människa njuta så mycket av en film som kära Anna. Hon blev som en liten flicka och satt och fnittrade sig igenom första halvan samtidigt som hon smaskade på sina scones. Hon berättade små "funfact" också då och då om filmen. Mirjam och jag utbytte blickar som typ sa: "ja, men hon är ju bara 23 år, låt henne hållas"... :)
Fan vad jag älskar de två! Underbara varelser alltså.



Nu ska jag göra mig i ordning för en lååååång tisdag. Ikväll ska jag verkligen läsa och mysa när Erik är på kör.

Jump!

Måndagen knallade på i ganska rask takt ändå. Jag har varit grymt trött idag och känt av halsen igen. Äh, säkert bara inbillning...*peppar peppar*
Cyklade förbi affären och handlade lite grejer till kvällens filmmys. Ska bli väldigt trevligt detta. Tycker om att vara värdinna.

Tvättmaskinen är igång också och hej och hå vad jag är flitig!

Burr!

Åh. Dumma dumma väckarklocka. När jag för en gångs skulle sover gott och tungt så sätter den igång med sitt oväsen :( Det var så skönt under täcket ju och jag hade så gärna legat kvar där under hela dagen om jag så fick. Vart tog min helg vägen? Ska man inte känna sig utvilad efter två dagars ledighet?

Ikväll kommer tösera hit och vi ska se på Sound of Music. Jag, Anna, Mirjam och Erik :)

Undrar jag vad man ska ha på sig idag...

That's the way the cookie crumbles

Oopsiebröden är äntligen i ugnen, jag är nybadad och ögonbrynen är nynoppade. Erik ska på innebandyträning och jag ska krypa ner i sängen med en kopp te och Johnny Cash. Pollak lägger jag åt sidan för idag då vissa saker han skriver måste ges tid att sjunka in ordentligen.

Imorgon är det måndag igen och på kvällen kommer mina underbara tjejer hit på Sound of music-kväll. Men innan dess tänkte jag hinna med lite träning.

Nu ska jag sätta på tevatten.

Haleluja!

Hemma från en lyckad konsert. Det gick bra, det lät bra och vi såg mycket bra ut allihopa!
Nu är jag trött. Jättetrött verkligen. All spänning bara rann av mig och nu sitter jag här med spagettiarmar, spagettiben och hängande ögonlock.
Erik är och köper pizza och kebab. Ja, det blev svullarkväll ikväll. Men imorgon är jag ledig och då ska jag göra oopsiebröd. Men skit samma nu...
Senare ska jag dra å mig min leopardklänning och svarta stövlar och gå iväg med E till universitetet och festa lite med kören. Ska bli kul.
Om jag inte hunnit somna tills dess...

En liten powernap skulle ju inte skada förstås...

Välj nu glädjen fru Hermansson!

Läser Kay Pollaks bok "att välja glädje"
Jag bestämmer själv över mitt sätt att se på saker och ting. Vill jag bli irriterad eller ska jag låta bli att bli det. Typ så..
Igår lät jag inte bli det. Jag var så grinig som man kan bli. Det bubblade i hela kroppen och när jag kom hem ville jag bara lägga mig och sura. Vilket jag också gjorde. Stackars Erik.

Idag är det konsert.
Ja...

Genrepsdags.

Ska snart iväg och genrepa med kören inför konserten imorgon. Jag fick äran att vara "shoppingbrud" samt sjunga material girl. Passar rätt bra för idag kom mitt hm-paket också. :)

Har stora svårigheter att skriva idag då jag fick glas i fingret på jobbet. I långfingret,i fuckyoufingret. Svårt att inte använda det när man skriver på datorn...

Ska gå snart. Inväntar Erik först. Han har också fått saker från hm minsann!!

would u lie with me and just forget the world

Människan är en märklig varelse som tar sig fram på olika sätt igenom ett liv fyllt av känslor. Somliga rosaskimrande och andra bara helt hållet svarta. Vissa har helt fantastiska färger som inte riktigt tycks passa in i vårat färgschema här i vårat solsystem. Men kanske i något annat.
Men det hjälper liksom inte hur många gånger det pirrar till i kroppen eller värker till i hjärtat och man gråter kudden genomblöt. Man kan liksom inte lära sig att inte känna. Känslorna finns alltid där och man kan varken vara bra eller dålig på det. Det bara finns där. Att kontrollera dem är inte något vi kan göra , det går ju inte att plugga sig till det...
Absolut att man kan sticka huvudet i sanden för ett tag och låta sanden rinna in i öronen, in till hjärnan och kanske få en att sluta känna ett tag. Men bara ett tag. Förr eller senare står man där igen och känner.

07:01

Smörgåsar, choklad och svullokvällar i all ära, men det får vara stopp nu. Verkligen stopp stopp. Jag är färdig. De sista månaderna här har blivit alldeles för goda. Alldeles för oMariíga, helt enkelt. Spegeln kanske inte visar hur goda månaderna varit, inte vågen heller, men jag känner det. Det känns i hela kroppen. Om jag bara kunde ha lite fritid och lyckas hinna/orka med att göra mina oopsiebröd och hela tjofaderittan. Det är enklare att be Erik handla med kolhydrater på vägen hem från jobbet en stressig måndag... Djävla kolhydrater!
Vad hände liksom? Vart tog orken vägen? Försvann den i samband med att jag la mig i hotellsängen på bröllopsnatten eller vad...?
Jag börjar sakta komma igång med träningen nu i alla fall. Men långt ifrån det gamla vanliga. 5-6 dagar i veckan är alldeles perfekt för min kropp OCH min själ. I kväll är det box. Alltid något och det är faktiskt rätt bra träning. Men jag vill se resultat NU. Helst igår.

Ah, får promenera till jobbet idag, för cykeln står parkrad där. Morgonpromenad! Kanske tar en extra runda...om jag inte fryser ihjäl förstås. Men att frysa är ju riktigt bra om man ska göra av med kalorier. Kanske att jag skulle ha på mig så lite som möjligt då...

Lugnet sänkte sig till slut...

Här sittligger jag i soffan med datorn på magen. Njuter av att kvällen och lugnet äntligen kom. Idag har jag verkligen längtat efter kvällen. För jädrar i mig vad trött jag varit
. Ett tecken visade sig redan i morse då jag som vanligt skulle smörja in ansiktet med ansiktskräm. Tar tuben, klämmer ut lite på fingret och stryker på... lite trögare att smeta ut det än vanligt och jag minns att jag tänker " brukar det lukta mint?". Ah, tandkräm...
Det kanske är bra för påsarna under ögonen...

Jobbet har varit bra. Barnen har varit högt och lågt men på nåt sätt charmar de mig alltid.
Kom in från att ha varit på toaletten och möter en kille som är utklädd till Batman. Jag säger "Nämen, är det Batman som är här?!" ..då tar han av sig masken och säger "Nej, det är ju jag"
Tur att han berättade för jag blev lite småorolig där ett tag.

Var ute hela eftermiddagen med barnen och det är ju inte lite kallt! Hade långärmad tröja, fleecetröja, jacka, dubbla vantar, överdragsbyxor och halsduk men frös som attans ändå.
Nästan så jag ska börja med vinterjackan. Men då kommer jag frysa skitmycket när det blir minusgrader...

Beställde lite kläder från H&M idag...

Åkte iväg med E och kollade på våra bröllopsbilder efter jobbet. Det var fina bilder och vi valde ut ca 30 st som vi vill ha. Satt i två timmar hos fotografen och mitt blodsocker sjönk mer och mer. E frågade mig när vi gick därifrån om jag var hungrig. Tydligen märktes det. Vi åkte och handlade och när vi kom hem käkade vi äntligen.
Hade bestämt mig för att jag inte skulle orka ta disken och greja här hemma idag. Eller iaf låta bli disk och plock. Men det gick inte. Så nu har jag även städat lägenheten. Blev nyss klar och som sagt så sittligger jag i soffan.

Det är fotboll på teve. Stackars, stackars Erik att han är fast i det träsket. Jag lider med honom!

Onsdag 06:15

Måste ha sovit mycket tungt inatt. Nästintill medvetslös kan jag tänka mig. Var så otroligt trött igår när jag hade duschat efter träningen så jag stupade i säng på en gång. Hade allt velat ha lite sovmorgon idag för att bli riktigt utvilad. Känns inte som att man hinner bli det riktigt någon gång.

Idag stänger jag på jobbet och efter det ska Erik och jag träffa fotografen som vi hade på bröllopet och välja ut bilder. Äntligen, säger jag.

Jag är väldigt shoppingsugen och såklart så hade det dimpt ned en H&M-katalog i brevlådan igår...vilket otur..

Tisdag 19 oktober

Helgen bestod ju av övning inför konserten, och även gårdagskvällen övad vi. Hann hem en kortis efter jobbet, träffade maken, och trampade iväg till universitetet. Kom hem kvart över tio. Puh. Då var det sängen som gällde. Men somnade inte förens runt tolv. Inte helt likt mig, men jag va väl uppe i varv antar jag. Så jag är liiite trött idag alltså.

Jobb till 18 och sen powerstep 19.15-20.30

"Inte dansar jag vals, nej det passar ej alls..."

Skönt att äntligen vara hemma efter en hel övningshelg med kören.
Erik kom förbi med bilen efteråt så åkte vi och handlade lite. Sen när vi kom hem lade jag mig i ett bad. Hostan sitter i och idag ha jag lagt på mig en jobbig tung huvudvärk också. Hoppas det gått över till imorgon.

Blir alltid så glad när jag varit och träffat Anna, Mirjam, Amanda och alla di däringa damera. Lycklig blir en allt.

Nu det Cornelis i högtalarna och lasagnen står i ugnen.
Imorgon börjar livet utan kolhydrater och med promenader. Träning också, men det hinns inte imorgon...Men på tisdag.

"...i nudistens attityd.."

Tid 16:39

S1 har fredagsstämrep-med-vin-ost-och-kex idag. Jag och min hosta ska vara med en stund tänkte vi. Får lyssna på skönsång och titta på vackra damer som dricker vin och det är minsann ingen dålig medicin!

Erik skulle köpa sig pizza han.(.. När katten är borta... )
Äh, det är han värd. Hundra gånger om.

Jag däremot är inte värd pizza och annan junkfood för jag måste verkligen komma tillbaka till rutin och militärisk ståndaktighet! Träningen har ju gått i botten bara för att jag varit sjuk så länge. Men nu till veckan ska jag verkligen komma igång med allt nyttigt. oopsiewoopise-bröd, powerstep,box och långa raska promenader. Jag var så duktig innan bröllopet och så direkt efteråt bara bläade jag till mig riktigt ordentligt och blev slö och ett riktigt kolhydratmonster.
Synd att kolhydrater ska vara så gott bara.


Hittade inget att ha på mig ikväll så tjejer, är det ok om jag kommer spritt språngandes?

Fredag.

Det är ett underbart höstväder ute och runt kvart i åtta i morse sipprade solstrålarna in i vårat fina sovrum och bara fyllde mig med lycka och välmående. Himlen var rödaktig där solen var på väg upp. Jättefint. Nu sitter jag och tittar ut genom fönstret på alla träd som nu har alla möjliga färger på löven. Hade jag varit kry så hade jag byllsat på mig tjocktröja, vantar, halsduk och stövlar och gett mig ut på en lång promenad. Men jag får nöja mig med att vädra och kika ut genom fönstret idag. Inte fy skam det heller. Men visst hade det gjort mer nytta för själen att verkligen få vara nära hösten, och inte bara bevaka den på avstånd...

I helgen har vi övningshelg inför konserten som är nästa helg. Ska försöka vara med och sjunga så mycket som rösten pallar.

Nu är det tajm att sätta igång en film och krypa ner under täcket en stund till.

19:46 Torsdagkväll.

Både Erik och jag var hemma idag. Vi båda går mot det bättre nu i alla fall. Erik försöker få i mig naturläkemedel och annat tjafs. Men jag blir liksom frisk ändå, förr eller senare. Vatten dricker jag och frukt och grönt äter jag. Får i mig det jag behöver. Thaimat blev det nu på kvällskvisten då sjuka maken åkte och handlade det. Det var gott och starkt.
Nu sitter vi uppkrupna på varsin sida i soffan och ser på The Event och jag har t.o.m unnat mig en ruta med mörk choklad.

Hursa?

När skymningen lagt sig ovan Frödingshöjds hustak och dygnets mörka timmar blir allt fler allt eftersom Kung Bore närmar sig kan jag inte stoppa mig från att bliva aningen melankolisk. Tungsint. Funderingar och grubblerier överhopar mitt hjärnkontor och det blir då och då en enda villervalla av reflexioner.

I detta nu sitter jag solo framför dumburken med min elektronhjärna i knäet och plitar ner lite krafs.
Min tjomme ligger nerbäddad i sängen och trynar. Han är också klen just idag.

Mäktar inte med att tillreda någon kvällsvard i afton. Så det vi får inmundiga blir blott ett dryckeskärl med H2O!!!

det är tråkigt att vara sjuk...

*host*

Erik kom hem vid lunch och vi åt lite soppa. Kröp sedan in under varsitt täcke i soffan och kollade på "Harry Brown". Den var helt ok och jag höll mig vaken. Såklart hade han köpt med sig wienerbröd hem. Ett till mig och ett till han. Så ja... nu är dagens kolhydratsmängd uppnådd med råge... Det är väl bara att låta bli att äta något alls på typ en vecka.

Magen tar livet av mig just nu.

Erik sa att man gör av med mycket energi när man är sjuk och därför behöver man äta wienerbröd. Teorin är väl sisådär, anser jag. Men allt som är sött är gött och bra att ha, enligt min make. Tur att jag är så ståndaktig i vanliga fall :)

Nä, nu vill mage, näsa och hals ta en paus från blogg och tankar och lägga sig i soffan under täcket och se på ännu en film. Nu är det Robin Hood som gäller. Kanske att jag somnar lite också...

Onsdag 13/10

Om två månader är det Lucia. Det vill säga om åtta veckor. Med andra ord om 56 dagar. Tiden rusar verkligen. Verkligen.

Igår kväll snorade Erik och jag ikapp. Jag gick ner och la mig i sängen rätt tidigt då jag hade en förbaskad huvudvärk. Erik såg på fotboll. Som sagt så är det sjukstuga här hemma just nu. Erik åker till jobbet och ser om han överlever medan jag inte går till jobbet för att jag vet att jag då inte skulle överleva.
Vaknade med världens magont också. Blir väl att gå, stå och ligga ihopvikt idag.

Ja jisses vad jag klagar.

Kollade på lite bilder och såg den här från promenaden i söndags...


Tror jag skulle platsa som balettdansös i Svansjön...

Hopp och skutt. Svårare än så lär det ju inte vara...

Har försökt rätt många gånger nu att skriva ett blogginlägg som på nåt sätt överensstämmer med mina tankar. Men ingen gång har jag kommit ens i närheten av det jag vill skriva. Det finns inga meningar just nu som beskriver vad som försegår där inne i röran och inga meningar kan heller få röran att försvinna. Nu, till råga på allt känner jag mig sjukast i världen och orkar inte slåss mot mitt författarskap mer än nödvändigt ändå. Orden är inte mina vänner för tillfället. Röran kanske inte är så rörig egentligen, men ibland skulle det vara kul att verkligen, som en riktig poet, en riktig författare, kunna sätta ord på allt som rör sig där inne mellan öronen. Jag menar lite mer finns det innanför skalet än tankar om jobb, träning och kläder...tro det eller ej...

Får väl gnugga geniknölarna och försöka massera fram lite intressanta, eller ointressanta tankar som jag kan dela med mig av. Men inte nu...det orkar varken jag eller knölen mellan axlarna.

Sjukstugan på Frödingshöjd

Hemma och är sjuk igen. Ligger under täcket i sängen och ser på Mamma Mia (det har blivit sjukfilmen numera) Så den här månaden lär bli fattig när lönen kommer... Avskyr karensdagar :(
Avskyr att vara hemma och vara sjuk också för den delen.

Tisdag 12 oktober 2010

Sitter med min kaffekopp vid köksbordet och den enda ljuskälla jag har (förutom datorn) är ett brinnande ljus mitt på bordet. Det är vackert och rogivande. Ett behagligt ljus helt enkelt.

Ska snart börja göra mig i ordning inför den längsta dagen på veckan. Vi får se hur länge min röst håller idag till att börja med. Igår höll den på att stryka med helt. Skulle vilja ha någon att prata med så att jag åtminstone kan få känna hur det känns. Måste provprata.

Kom på att det kan vara dags att börja köpa julklappar nu. I alla fall tänka igenom vad man ska köpa till alla.

Fasen...

Har verkligen inget jag vill ha på mig idag!!! Och så är det kallt ute...
:(

Höstpotpuri av bilder.

Att våga hoppa...

Ett liv. Kanske får jag leva tills jag är 80 sådär. Jag hoppas verkligen det.
Önskar att jag var modigare och vågade släppa lite på kontrollen. Det går inte att ha kontroll på allt.
Man vet inte hur livet blir och jag tror verkligen inte att jag kan ha kontroll på det. Inte helt i alla fall.

Visst, jag kan träna för att hålla mig i form, jag kan undvika att äta för mycket socker, mjöl och salt, jag kan studera så att jag har en utbildning, jag kan vara snäll mot de människor jag tycker om så att dessa är sälla tillbaka, jag kan borsta tänderna för att inte Karius o Bactus ska anfalla och jag kan ha städat och fint hemma...
Men även om jag gör allt det här så är det ju nånting större som jag faktiskt inte kan påverka med livet...Det känns lite skrämmande, men samtidigt väldigt spännande, såklart.

Bekväm är vad man är. Varför ta risker och kanske behöva må dåligt, när man har det tryggt och skönt i hemmets lugna vrå?
Men varför missa chansen att göra nånting annat och kanske ha världens mest bästa upplevelse?

Att ta steget, trampa över kanten, luta sig framåt och falla...
Kanske kan jag flyga, eller åtminstone landa på nåt mjukt. Eller så kan jag inte flyga och landar rakt ner på hårda marken...
Det är ju livet, och det är för kort för att levas genom drömmar...Man bör kanske ta chansen att förverkliga dem...
Att hoppa helt enkelt.


Men just nu, sitter jag med min kaffekopp, med min nya söta morgonrock som jag fyndade på H&M igår och med ett tänt ljus och känner att morgonrocken allt får vara på hela förmiddagen.
I eftermiddag blir det höstpromenad med underbara vackra Anna på Orrholmen och efter det en kopp kaffe med henne och Gunilla (en död gigantiskt äcklig spindel som hon har i en burk)
Gunilla kan få bada i toaletten anser jag... :)

9/10 2010

Burr. Vi har det verkligen kallt på övervåningen. Tog på j Eriks Fleecemorgonrock och sitter uppkurad under filten. Det är fortfarande ganska mörkt ute så jag har tänt ljus istället för lampa. Nu sitter jag här och njuter av lugnet, morgonen och tystnaden.
Vad händer idag då...
Jo..
Erik har övningshelg och ska iväg till univrsitetet klockan 10. Då tänkte jag ta den röda dumma dåliga bilen och åka ner till stan. Kolla lite, kanske hitta något... Halv tolv ska vi ha PR-sjungning på stora torget inför konserten och sen ska jag åka vidare och handla mat till kvällen. Svägerska med familj kommer över till oss i kväll och käkar och ser på film.

Lite mera ensamhet på morgonen nu innan jag (hans levande väckarklocka) går ner och försöker få liv i honom. Känner mig lite som en mamma... hm.

och kvällen kom med mörkret...

Sjöng fint och mycket med kören på en fest med bara massa fysiker. Ca 300 st var dem. Det luktade vin och jag blev sugen på att festa med mina härliga tjejer. Får nån konstig festkänsla när jag är med dem. Blir sprallig, glad och flamsar runt. Vem behöver vin?

Kom nyss hem och sitter nu i soffan med filten över mig och ser idol.

och så äntligen kom fredagen. Härliga, underbara dag. Idag börjar jag åtta och slutar halv fyra, den helt perfekt dag alltså. Ikväll har vi en sjugning med kören på universitetet också som jag tänkte vara med på.

Igår tränade jag box. Man kan verkligen säga att jag är trött i kroppen idag. Inte speciellt ont har jag men däremot så är jag liksom sladdrig...
När jag kom hem väntade hemmagjord champinjonsoppa alá Erik Hermansson. Den var inte dum.
När vi åt kollade vi på två avsnitt av Big Bang theroy.

ja jääädrar :D

Ja, herrejisses så mycket jag tycker om mina tjejor...och mig själv också, såklart!

06.07

Sötstämman var här igår och sjöng. Trivs verkligen med dem allihopa. Blir glad av dem.

Idag är det jobb fram till 16.30 och efter det ska jag på box. Ska bli skönt att röra på sig igen. Ska slå så djävla hårt!!!
:)


Det regnar och är riktigt ruskigt utanför mitt fönster. Antagligen rätt så kallt också. Antagligen jätteotrevligt att cykla.

Jaha, då var man frisk igen då. En ny jobbdag stundar och efter det kommer söta stämman hit och övar inför konserten.

Har sökt två kurser på universitetet nu till våren.
"Krisspsykologi" på distans och "perspektiv på psykiskt lidande och återhämtning" som är en kvällskurs. Fanns inte så mkt andra psykologikurser men jag antar att jag behöver all information som går. Kul ska det bli i alla fall. Hoppas jag kommer med.
Tycker om att plugga. Jag gör faktiskt det.

Kunskap är ingen tung börda...

Men nu ska jag göra mig i ordning och vandra mot jobbet.

måndag...

Ja, såhär kan en sjukling se ut hemma på Frödingshöjd och då passar den friska på att ta ett kort...

Söndagshöstpromenad.

Sparka i löven är något av det bästa jag vet!

"Did you ever have a taste in your mouth of something new?
In the beginning it was strange, until suddenly it grew
Into something that you knew you didn't want to live without
Then you know what I'm talking about
Then you know what I'm talking about"
/
The Ark

Söndag och jag.

Girlsen kom runt 18tiden och vi pimplade vin och käkade tacos. Erik var med och käkade, sen jag jag typ till honom att det absolut inte skulle vara trevligt för honom att fortsätta vara med, så han gick upp och grejade med datorn. Mådde helt ok till en början av kvällen och var grymt pepp på att gå ut. Men ju längre tiden gick så kände jag att feber var på g. Jag som trodde vinet skulle hjälpa..



:PMen nej. Så, det blev ingen utgång, men det blev en otroligt trevlig kväll. Mycket kul...

Somnade inte om. Låg och tänkte på vad jag ska ha på mig ikväll. Jag har ju förfasen ingenting... "Jo, du har ju köpt en massa kläder", säger Erik. Men det är ju inte sånna kläder. Det är inte ut-och-festa-kläder, utan mera vardags-snygga-kläder. Det är verkligen inte samma samma.
Och dessutom vill jag helst inte ha något jag haft förut... (bortskämda lilla fjolla....) Men så ligger det till. När jag spelade i storbandet och vi hade spelningar så var det ofta svarta kläder som gällde.Jag köpte alltid något nytt till varje spelning, medan alla andra hade samma samma...
Det är inte kul med samma samma...

Måste prova igenom allt i garderoben nu tror jag...

Tusan!

Jag tycker verkligen kolossalt illa om att vara förkyld. Det är lördag försjutton och jag vill kunna sova på morgonen. Men är alldeles för täppt i näsan och när jag andas genom munnen så blir jag fucking jättetorr i halsen som gör ont :( Lika bra att stiga upp. Vill inte må såhär idag. Jag ska ju vara frisk och kry och dricka vin med mina tjejor.
Det kan jag nog ändå i och för sig. Ska bli himla roligt detta.
Får se vart vi tar vägen på stan sedan. Tempel var ju roligt, men inte speciellt kul musik.
Ankan kanske.
Ptjaa.. vi får se.


Kanske går in och lägger mig en stund igen trots allt...

Tillägnat pappa Michael.

Ibland kan jag undra hur duktig en människa kan vara. Att stå ut med sig själv och vara sig själv är jobbigt nog ibland. Men att stå ut med en gnällig tonåring ,numera inte fullt så gnällig vuxen dotter och försöka vara två personer i en kan inte vara lätt. Men du lyckades, du lyckas!



Vi är lika, säger många. Jag blir glad då, för jag vill vara lik dig. Jag är ju en del dig.
Mina första 15 år var du "endast" min pappa, men de senaste 11 åren har du varit min papma och har lyckats förträffligt med det uppdraget. Skulle inte vilja att du gjort på något annat sätt med någonting.

Antagligen och troligtvis har jag inte varit helt enkel att leva ensam med under tiden då jag bodde hemma. Sönderslagna glasdörrar, kläder överallt och dumma kommentarer, konstiga finniga pojkvänner, deppmusik och träningsnarkomani...
Inte lätt, det förstår jag.

Du har gjort precis allt som en papma ska.

Allt det där är över nu, åtminstone behöver du inte se det eller vara i närheten när jag får mina utbrott :) Som dessutom minskat en aning sen då. Vilket tur, tänker du. Ja, säger jag. :)
Även om vi bor många mil ifrån varandra och även fast ingen av oss tycker om att prata i telefonen speciellt mycket så ska du veta att du är världens bästa papma. Världsbäst!


Vi lyckades ta oss ur en kris, ett trauma tillsammans. Och nu står vi här och mår bra!
Jag älskar att se dig må bra.

Kl 06.05 uppstigen och förjävligt trött...

Herregud, låt mig få sova. Orkar inte jobba idag och har verkligen ingen lust att gå ut i det kalla vädret.


Kom på en grej...

Det där med att jag alltid lyckas "slarva bort" min cykelnyckel är faktiskt inte helt sant. Jag slavar aldrig bort den på riktigt. Jag bara glömmer av att och vart jag lagt den någonstans. Igår försvann den på jobbet men det var inte för att jag hade varit slarvig och lagt den på nåt "bra" ställe, nej utan för att den helt enkelt ramlat ur min ficka. Så så är det med det.
Men det är himla frustrerande när det väl händer...någon gång varje dag... :P

Sen så har jag även tänkt på mitt hår. En förändring måste ske och det är snarast då min naturliga färg på håret är mkt mörkare än jag från början anat. Måste boka tid hos frissan.


Dags att fundera på klädvalet för dagen...

Onsdag kl. 06.44

Jag är förkyld och skulle vilja ligga nerbäddad i min sköna säng idag. Hela dagen.
En nej, det går inte. Iväg till jobbet ska jag och det är bara 2 grader ute så det blir varma kläder. Skulle vilja hg vantar. De är nog på vinden fortfarande...Där gör de ingen nytta...

Mina nya skor!!!

Min håriga vän.

Nämen, ett H&M-paket till Maria :D

Är det inte helt fantanastiskt! När jag kommer hem efter en slitsam, snorig och lång dag så ligger det bara där och lyser upp hela hallen. Brevet från H&M. Cyklade ner till pressbyrån o hämtade ut paketet. Mina stövlar därifrån var jättefina och sköna. Lite tjockare sula än mina Converse och det behövs nu, känner jag när jag vandrar till jobbet på morgonen. Herregud, i morse var det bara 3 grader ute. Jättefint väder och allt som jag önskar mig en riktig höstdag! Och imorgon har jag fina boots på mig också :D Yey.

Shoppar rätt mycket nu. Kanske borde coola ner det där lite grann...

Min ena halsmandel är svullen och jag känner att förkyldningen frodas. Inte så värst konstigt o jag blir fökyld nu. Barnen på jobbet hostar och harklar sig mest hela tiden och helst när jag är i närheten av dem. Snälla barn som vill dela med sig. Jag har lärt dem att man inte ska vara snål, så de gör ju bara det som de blivit lärda...och jag får väl tacka och ta emot. *atjo*

Satte igång en tvättmaskin när jag kom hem och ska nu ta tag i det tråkigaste jävligaste jag vet. plocka UR diskmaskinen. Det finns verkligen ingenting som jag tycker är tråkigare än att plocka UR diskmaskinen. Inte ens städa toaletten bakfull är tråkigare/jobbigare än att plocka UR diskmaskinen. Så jag drar mig lite för det...
Byter nog lakan i sängen istället...

På lördag ska jag och mina alldeles FÖR underbara tjejer gå ut på krogen och skaka rumpa!!! Det ska bli så roligt!!!!! Längtar verkligen!och är det så att jag ligger sjuk, så är det inga hinder. Man känner inte av symptomen när man väl fått i sig vinet :D

Usch och blä...

Vafan, känner mig helt lurad på helgen IGEN! Den bara försvann!
Men helgen har varit bra och mysig hemma i Vara. Igår var det sjuttioårskalas och vi åt trerätters. Sen åt vi inget mer på hela dagen. Jo, Erik stannade vid godisaffären på vägen hem och köpte godis som han hur lätt som helst tryckte i sig.

Idag har jag ont i halsen. Det här med träningen vrkar ju gå helt åt pipsvängen just nu, antingen har jag inte tid att träna, eller så blir jag sjuk. Jag som verkligen skulle komma igång igen nu efter sommaren...

En helg i Vara, en helg med familjen.

Herregud, sov verkligen gott inatt. Vaknade 07.30 och ja, det är att sova länge för att vara mig. Utvilad.
Satt länge i köket och myste alla fyra tills Erik och jag kom på att en tur in till Lidköping skulle sitta fint. Så vi drog iväg och jag slösade pengar där. Eller slösade var väl att ta i.. men fort gick det och mycket fint fanns det. Erik gick till nån butik med sladdar och tjafs och mådde gott av det. Sen satte vi oss på ett cafe och drack kaffe. Nej, jag drack kaffe och han cola. Han borde lära sig att dricka kaffe...Det är ju mysigt att dricka kaffe tillsammans.
Johanna och Tommy kom hit nu på eftermiddagen och jag höll i knubbisen Hugo. Mosters goding.
Nu sitter vi här. Fyra människor och en liten hund som tar upp den största delen av soffan...
Kul. Vi trängs.
Varmt.


Imorgon är det sjuttioårs kalas.

Fredag 24/9 kl. 06:30

When no-one else can understand me

When everything I do is wrong

You give me hope and consolation

You give me strength to carry on

And you're always there to lend a hand

In everything I do

That's the wonder

The wonder of you

And when you smile the world is brighter

You touch my hand and I'm a king

Your kiss to me is worth a fortune

Your love for me is everything

I'll guess I'll never know the reason why

You love me like you do

That's the wonder

the wonder of you





Fredag och helg. Trevligt. Kaffet smakar bra och jag ligger lite dåligt till tidsmässigt.
Måste duscha och tvätta håret. Föna håret och få det någorlunda ofrissigt efter tvättningen.
Måste packa inför ikväll också.
Och hitta kläder...
Fasen.

Och så gäspade hon.

Hösten var här på riktigt idag. Hon satt i köket med sin kaffekopp klockan 06.00 i morse och tittade ut på den blåsiga hösten. Funderade över den stora världen och livet, som så många gånger förr. Men hon blev inte det minsta klokare av det.

Allt går på rutin om morgnarna...
Perkulator på, leta reda på favvokoppen, bli besviken för att favvokoppen står i diskmaskinen odiskad,behöva leta reda på en ny favvokopp som egentligen inte är en favvokopp men som går bra att dricka ur ändå, hälla i kaffet i låtsasfavvokoppen, hälla hälften utanför, torka upp och sucka ljudligt, sätta sig vid köksbordet, sätta på datorn och kolla mailen, facebook, glömma bort tiden och upptäcka att hon snart börjar jobba och inte hunnit välja kläder för dagen, smyga in i sovrummet och öppna garderoben, känna sig fram i oredan för att så småningom hitta någonting som kanske passar humöret, provar och märker att det inte alls passar humöret, börjar om igen, och efter ett antal provade plagg och femtioelva hysteriska utbrott blir det bra, känns det bra och ser det bra ut. Håret fixas, det vill säga tuperas och sätts upp slarvigt, klockan tickar och hon blir stressad...igen, snörar på sig conversen, tar på sig jackan, letar efter en sjal som passar kläderna och suckar över att hon inte har några snygga höststövlar, ropar att hon ska gå samtidigt som hon frågar vart cykelnyckeln är, det vet inte han för det är hennes cykelnyckel och hennes ansvar, hon tittar på klockan och blir ännu mer stressad, kommer på att cykelnyckeln ligger i en bakficka i byxorna hon hade igår, eller var det en kjol? Hursom helst, i tvättkorgen. Ajaj, vänder upp och ned på tvättkorgen och hör ett klirrande ljud, där. Pussar honom hejdå, stoppar i propparna i öronen och slänger sig iväg på cykeln...

och så gäspar hon och undrar var sjutton den lugna morgonen tog vägen....

Tisdagen går mot sitt slut. En lång dag har det varit. En härlig höstdag har det absolut varit.
Vi har gått tipspromenad med barnen på dagis och solen har värmt oss från den friska höstluften.

Fina höstdagar saknar jag den som inte finns här och får känna av det..
Alison Krauss som sagt...

It's over and older the tears seem much colder
Sunshiney days seem to be so blue
It's over and older the tears seem much colder
Each passing day I wish I still had you

Det är verkligen höst.

Tittar ut genom fönstret. Det är mörkt och grått. Förvånar mig inte det minsta ifall det duggar lite också. Det lär jag snart bli varse, då jag går iväg till jobbet.


Det var ju synd att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Skäms.

Idag ska jag träna, förhoppningsvis Helena också!!! Halsontet har gått över, men kör på halvfart ifall att det bara ligger och lurar nånstans och vips dyker upp igen.

Igår hos Helena kollade jag på gamla kort. Oh my... Jättelängesen. Många många år..
...och vilka kläder...:O

Väntar på att Eriks väckarklocka ska börja låta så jag kan gå in och pussa på honom. Han gör mig verkligen lycklig. Speciellt när han tänder taklampan mitt i natten för att rätta till underlakanet när jag sover som godast. Det är lite han i ett nötskal. Men det är också det som är charmigt med honom. :)