Smörgåsar, choklad och svullokvällar i all ära, men det får vara stopp nu. Verkligen stopp stopp. Jag är färdig. De sista månaderna här har blivit alldeles för goda. Alldeles för oMariíga, helt enkelt. Spegeln kanske inte visar hur goda månaderna varit, inte vågen heller, men jag känner det. Det känns i hela kroppen. Om jag bara kunde ha lite fritid och lyckas hinna/orka med att göra mina oopsiebröd och hela tjofaderittan. Det är enklare att be Erik handla med kolhydrater på vägen hem från jobbet en stressig måndag... Djävla kolhydrater!
Vad hände liksom? Vart tog orken vägen? Försvann den i samband med att jag la mig i hotellsängen på bröllopsnatten eller vad...?
Jag börjar sakta komma igång med träningen nu i alla fall. Men långt ifrån det gamla vanliga. 5-6 dagar i veckan är alldeles perfekt för min kropp OCH min själ. I kväll är det box. Alltid något och det är faktiskt rätt bra träning. Men jag vill se resultat NU. Helst igår.
Ah, får promenera till jobbet idag, för cykeln står parkrad där. Morgonpromenad! Kanske tar en extra runda...om jag inte fryser ihjäl förstås. Men att frysa är ju riktigt bra om man ska göra av med kalorier. Kanske att jag skulle ha på mig så lite som möjligt då...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar