Tur att det sparkas ordentligt i magen på mig nu för annars skulle jag inte stå ut med att inte få på mig några av mina gamla kläder. Tycker om när det rör sig i magen och han liksom visar sig med sina buffar. Tycker däremot inte om att vara tjock på alla andra ställen än just magen.
Barnen på jobbet har bestämt att han ska heta Bumling. Det är väl lite så som jag känner mig just nu. Som en bumling.

Att veta vad man behöver.

Stressar sönder mig och måste tänka på både mig själv och bebis. Bm beordrade mig att sjukskriva mig fredag och måndag till att börja med. Tryck över bröstet är aldrig ett bra tecken och idag har jag verkligen tagit henne på orden vad gäller vila. Lillan fick gå till förskolan klockan 9 och jag har sedan dess legat i soffan och ,( inte somnat för det är helt otroligt hopplöst) slappat och glott på SF-kanalen. Lite pyttipanna i magen och runt två ska dotra hämtas hem.
Lyssnar högt på musik som jag gillar. Sitter hur länge jag vill på köksstolen och sörplar på mitt vatten. Har tuggat varje tugga så många gånger jag vill utan att ha andan i halsen.
Får se vad farbror doktorn tycker på måndag.

Fick tulpaner av Erik i förrgår bara för att han tyckte jag "behövde det". Det är värt väntan på blommor om de kommer när man verkligen behöver dem. Och det gjorde jag. Behövde dem, alltså.