Hösten var här på riktigt idag. Hon satt i köket med sin kaffekopp klockan 06.00 i morse och tittade ut på den blåsiga hösten. Funderade över den stora världen och livet, som så många gånger förr. Men hon blev inte det minsta klokare av det.
Allt går på rutin om morgnarna...
Perkulator på, leta reda på favvokoppen, bli besviken för att favvokoppen står i diskmaskinen odiskad,behöva leta reda på en ny favvokopp som egentligen inte är en favvokopp men som går bra att dricka ur ändå, hälla i kaffet i låtsasfavvokoppen, hälla hälften utanför, torka upp och sucka ljudligt, sätta sig vid köksbordet, sätta på datorn och kolla mailen, facebook, glömma bort tiden och upptäcka att hon snart börjar jobba och inte hunnit välja kläder för dagen, smyga in i sovrummet och öppna garderoben, känna sig fram i oredan för att så småningom hitta någonting som kanske passar humöret, provar och märker att det inte alls passar humöret, börjar om igen, och efter ett antal provade plagg och femtioelva hysteriska utbrott blir det bra, känns det bra och ser det bra ut. Håret fixas, det vill säga tuperas och sätts upp slarvigt, klockan tickar och hon blir stressad...igen, snörar på sig conversen, tar på sig jackan, letar efter en sjal som passar kläderna och suckar över att hon inte har några snygga höststövlar, ropar att hon ska gå samtidigt som hon frågar vart cykelnyckeln är, det vet inte han för det är hennes cykelnyckel och hennes ansvar, hon tittar på klockan och blir ännu mer stressad, kommer på att cykelnyckeln ligger i en bakficka i byxorna hon hade igår, eller var det en kjol? Hursom helst, i tvättkorgen. Ajaj, vänder upp och ned på tvättkorgen och hör ett klirrande ljud, där. Pussar honom hejdå, stoppar i propparna i öronen och slänger sig iväg på cykeln...
och så gäspar hon och undrar var sjutton den lugna morgonen tog vägen....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar