Vårfräsch. Faktiskt.

Det blev lugg för övrigt. Så, lite Gaga över mig. Gillar lugg, det ramar in ansiktet rätt snyggt.
Nu ska det bara läggas i lite ljusa highlights också så är vårfriyren kirrad för i år.

Idag slutar jag ett. Så himla skönt. Ska möta upp sötaste Mirjam vid hennes jobb och så ska vi bege oss ner på stan och länsa varenda affär, ta en kaffe i vårsolen och bara ha det trevligt.

Måste köpa nåt att ha på mig till konserterna i helgen.

Positivitet.

Vill göra nåt med håret. Klippa lugg? färga mörktmörkt? färga rött? blondera (åter igen...) ? Raka av skiten..?
Eller helt enkelt leva med den dassiga färg jag numera har.
Eller jag vet inte.

Idag är det övning med hela Starboys och körerna. Ska bli kul. Från tio till fem ska vi hålla igång. Sen blir det verkligen söndagsmys. Verkligen.

Är förövrigt mycket tacksam över att våren anlänt på riktigt den här gången, att det är sommartid, att balkongen börjar bli lockande och att det spritter till i hjärtegropen varje gång jag ser någon jag tycker om.

Livet är för kort för att gräva ner sig och vara ledsen. Eller så har jag helt enkelt lärt mig att det inte tjänar nåt till att älta och grubbla. Hur som helst...

Det är vår...
och mamma, detta skulle du tyckt om. <3

Och så sjönk man ner i dyn igen. Men jag vet på nåt sätt ändå hur jag ska göra för att kravla mig upp och ur den. Tiden går bara framåt och det är där fokus bör vara. Det är en ny dag idag och imorgon är början av en spännande framtid. Varje minut, timme, dag och vecka är början av något nytt.
Jag tror inte att jag är otursförföljd. Absolut inte. Att ha otur i livet, det har alla, mer eller mindre. Men tråkigt är det när man precis kommit upp för berget en tionde gång och tappar taget igen. Då kan man få lov att krypa ner i sängen, dra täcket över huvudet och stortjuta en stund.
Men sen är det bra. Sen får man helt enkelt ge sig fan på att det kommer ljusa stunder igen och igen och igen.
Det vet jag ju.

Jag har massor av ljus i mitt liv. Ett av dem ligger nere i sängen och sover gott just nu. <3

I´ve seen that road before...

Hur grått, äckligt, blött och fisigt väder kan det egentligen vara? En gnutta sol skulle vara väldigt skönt för lilla själen. Det är jättestora vattenpölar på vägen så jag tänker ta mina gummistövlar till jobbet idag.På egen risk.Då det under de stora vattenpölarna är fryst vattenpöl...Hej, Bambi.

Beatles "Long and winding road" är så fin så fin.

Jag bakar ananaspaj. Är frusen och trött och har lite ont i halsen. Inte bra. Hoppas det halsonda ger sig.
Ikväll är det mys med maken, kreolsk gryta och "på spåret". Och ananaspaj, såklart!

you´ll let me hold your hand.

Den där olustiga oroliga känslan som funnits till och från i kroppen i många många år tycks ha dragit sig tillbaka på nåt sätt. Förr har jag oroat mig för framtiden, tänkt tillbaka på dåtiden och glömt bort nutiden. De senaste veckorna har jag kunnat le åt vad jag egentligen har just nu och kunnat se vad dagarna erbjuder mig. Vissa saker händer även om jag går och förbereder mig på att de kommer att hända. Egentligen är det ju så fruktansvärt idiotiskt av mig att gå och vara ledsen, orolig och hispig inför sådant som ännu inte hänt. Men såklart är det inte helt lätt. Tankarna finns ju där som små spöken och ibland hittar de ett sätt att ta sig fram, men allt mer sällan numera. Och ärligt... Jag tror att jag är lycklig! <3