lördag 7 november 2009

Grått, regnigt, ruggigt, kallt, rått.... lördag 7/11 2009


Lördagsmorgon och jag.
Novemberväder med regn.
En kopp kaffe, lite musik och varma tofflor.
Det är grått, grått, grått.
Men själen och hjärtat är fulla med ljust skimrande glitter, små confettihjärtan, ljuv puls som pulserar i takt med den ljuvaste musik. Kroppen är lugn. Själen är lugn. Maria är lugn.
Jag försöker att inte bli så påverkad av saker som händer runt omkring mig.
Jobb man tror man vunnit, men som visar sig gå en förbi.
Misstag i livet som gör en besviken.
Att det regnar.
Att jag slår i lilltån i bordsbenet så det känns som att den ska gå av.
Att jag välter ned blomkrukan som står i fönstret när jag ska bädda sängen så att det blir jord och vatten över hela golvet.
Att jag känner mig fetast i världen.
Att spegeln och min hjärna påverkar mitt sätt att se på mig själv.
Att disken står kvar i köket odiskad.
Allt detta är bagateller.
Allt detta får mig att bli uppstressad och må dåligt.
Varför ska sådana små skitsaker få ta över en hel dag av mitt liv bara för att jag är en människa som behöver ha kontroll?
Nej, det är onödigt. Livet är så mycket mer än odiskad disk, svullen mage, krossade blomkrukor och oärliga människor.
"Låt det rinna av dig" har jag fått höra. Och Ja, det ska jag fanimej låta det göra.
Skaka av det, liksom.

Inga kommentarer: