Sitter i evighet och försöker experimentera ihop meningar som skulle kunna tydliggöra hur jag just idag känner och tänker. Det blir lätt aningen komplicerat då man bör ha författandets gåva. Att kunna måla ner sina känslor på ett ark med ett skrivdon, eller varför inte, knappa in orden på en datamaskin. Jag önskar att jag kunde. Igår, när jag strosade mot arbetsplatsen, blev alla mina sinnen tillfredsställda på samma gång. En oerhörd, sagolik föreställning som jag sällan får erfara. Men när den väl uppenbarar sig så är det ett rus av känslor som svärmar igenom min lekamen. Jag kände doften av syren, jag såg Helios ljus, jag kände hans glöd mot mitt skinn, jag skådade allt det gröna, jag beaktade fåglarnas kvitter och hjärtat och själen kände enorm harmoni. En lugn och trygg varelse som ofta söker efter ro men ganska sällan finner den gick på vägen och fann den. Om bara för en stund. Men den fyllde hela mig och det kan jag leva på länge.