Mina tankar finns hos er på kusten. Som sagt, man kan aldrig förbereda sig inför något sånt här. Trots att man vet att det händer förr eller senare. Jag vet att det gör ont. Det gör ont ganska länge. Men det här med att tiden läker alla sår, är helt klart en sanning. Man får bara vänta in tiden. Inte skynda på den, utan leva med det tills dess man är redo att låta de onda gå över till allt det positiva. Det kommer. Tro mig. Klädkammaren ska få sig ett lyft idag. Känns som dagen börjar nå sitt slut redan då jag knappt sovit en blund och dessutom slog upp ögonen klockan 05.00. Men antar att kroppen försöker vänja sig vid plupps vakentider :)