den otåligas inlägg...

Jag kan inte sluta hoppas var eviga kväll då vi lägger oss att "inatt när jag reser mig för att gå och kissa, DÅÅÅÅÅ kommer vattnet sippra ner för benen på mig" Men lika förbenat besviken blir jag när jag vaknar på morgonen därpå och inget har förändrats. Mer än att magen hänger ännu längre ner vid knäna än dagen innan. Jag veeeeet att vi har 1 1/2 vecka kvar till bf, och att det kan dröja ytterligare 2 veckor innan lillfisen har lust att komma ut. Men, nu skulle det ju inte va nån som helst fara ifall den ändrade sig och blev nyfken på det utanför. Säkert jätteskönt och trevligt därinne, men det måste ju vara trångt. Åandrasidan vet Pluppis inte om nåt annat och eftersom h*n inte behärskar språket ännu så är det svårt att förklara hur mycket med space det ändå finns här ute. Space, kärlek, mjölk (hoppas jag) och en jäkla trevlig mamma och pappa som längtar ihjäl sig! :)