"What's wrong, whats wrong now?
Too many, too many problems.
Don't know where she belongs, where she belongs.
She wants to go home, but nobody's home."
Avril Lavigne gör mig fortfarande sådär tonårskänslig. Hon får mig att vilja sminka mig svart runt ögonen, klä mig i tuffa kläder, visa fingret till jobbiga människor, sitta på elskåp, skrika och springa runt och va flummig.
Jag älskar henne.
Hon väcker något till liv som en gång fanns där och som fortfarande tydligen finns...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar