Näe, kanske att den här periodiska fastan inte riktigt är min typ av "diet" ändå. Ibland måste man överväga vissa saker. Hur hälsosam den än må vara så funderar jag på om det är värt att jag är en lättirriterad fru och mor de första 6 timmarna varje dag? Att jag, vid tiosnåret på morgonen nästan darrar av lågt blodsocker och nästintill svimmar varje gång jag ska resa mig från stol eller soffa. Att det enda jag tänker på är att "snart får jag äta". Man är olika. Vissa kroppar klarar detta galant men här får jag nog känna mig, och acceptera det fakta att jag är besegrad. Jag ligger inte i någon högriskzoon heller och mitt bmi är som det ska.
Nu har jag ätit frukost, druckit mitt kaffe i lugn och ro medan lillan sover. För jag tror, att det är det jag behöver. Någon timme varje dag där fokus ligger på mig, mitt välmående och inget annat.
Sen tränar jag mer istället. Det tycker jag är roligt och det mår jag bra utav.
Tycker att detta är en bra reflektion. Det finns så mycket annat jag kan göra.
Och, försämrar dieten mitt sätt att vara som mamma, så är den verkligen inget att ha.
Punkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar