Nu är hon här !

Vår plupp visade sig vara en liten flicka på 3335 g, hela 50 cm lång och med ganska mycket fjun på huvudet. Hon heter Ella Rut och började sin resa ut redan på bf-dagen, dvs den 27e Maj, men kikade först ut den 28e klockan 11.05. Hon blev tagen med sugklocka och hade ett blåmärke på huvudet i några dagar. Jag är förvånad över mig själv och kan lugnt göra om detta igen och igen. Kanske helst slipper sugklocka då det var riktigt kämpigt. Hon låg med ansiktet uppåt och jag hade dåliga krystvärkar. Men vilket otroligt stöd man har av barnmorskorna och även läkaren som , ja faktiskt, DROG ut henne. Nu är hon redan 2 veckor gammal vår lilla skrutta. Jag kan inte vara mer stolt. Vill visa henne för hela världen! Hon är det sötaste vackraste lilla frö som finns. Kärleken är obeskrivbar. Hon håller mig vaken om nätterna och passar på att sova då det verkligen inte är läge för mig att vila, men vad gör det? Hon är bäst på alla sätt. Använde mig av lustgas och TENS-apparat. Ingen epidural, vilket gör att jag känner mig ännu mer stark. Jag klarade det! Vi klarade det! Vi gick ner och la oss i soffan i morse runt 05.00. Hon var hungrig,kissig och lite mammasjuk. Så vi bytte blöjan och lade oss sedan i soffan så hon fick äta. Sen somnade vi. Nu ligger hon i vagnen och jag har fått ätit min frukost i lugn och ro och känner att jag börjar återhämta mig för en ny dag. Vi gör inte så värst mycket om dagarna än, men det är fullt tillräckligt att försöka uppfylla alla Ellas behov och lära oss hennes signaler. Det är omtumlande att försöka förstå att man numera är förälder, men det är bästa jag varit med om i hela mitt liv!